LouiseLarsson

Det här är sista inlägget ifrån Sverige. Mitt hjärta slår dubbelslag. Väskan står packad vid dörren, tusen känslor har omvandlats till fjärilar i min mage och jag har fortfarande inte förstått att det bara handlar om timmar. En DKNY-plånka, jeansleggins och tisha följde med hem idag på stan med Alle - min tanke var att varför inte försvåra packandet ytterligare när vi ändå är igång?! ;) Mamma lagade en underbar middag, sedan följde en liten vi-ses-snart-turné med sista anhalt hos Sofie som följde med hem. Jag känner inte för att sova ensam inatt, jag behövde hennes packningstalang, jag tvivlar även på att det blir mycket sömn överhuvudtaget. Orden bara ramlar ur oss. Jag kommer sakna min bästa vän. Jag kommer sakna många, vissa mer än andra. ♥ Sofs mammi gav mig ett brev som jag får läsa på flygplanet och även hennes dotter håller på med något liknande. Tack för alla fina sms som har ramlat in under dygnet, de är betydelsefulla.

Om bara några timmar är det uppstigning. ÄlsklingsJohanna fyller 18 år och tror att hon kommer undan - så halvsju ska Sof, jag & Fanny-Maria stå vid hennes säng sjungandes med tårta och paket i händerna. Timman senare bär det av till mormor och morfar för kramkalas och så vidare upp till Arlanda. Klockan 21.00 lokaltid når jag Palm Beach Airport där Debbie och Dan möter mig. Och så bär det av till mitt nya hem i Stuart, West Palm Beach.

För er som inte vet:
- Mitt mobilabonnemang är pausat under hela året, med andra ord: inga samtal eller sms.
- Första tiden tar jag avstånd från all kommunikation med undantag för bloggen, ha tålamod.
- Jag kommer gå på Martin County High School på vilken jag även tar graduation i juni, yeah yeah yeah.

Äntligen är jag påväg,
vi ses snart!


Even if I leave you now
And it breaks my heart
Even if I'm not around
I won't give in
I can't give up
On this love.

P&K
Louise  Wonderwoman