LouiseLarsson

Åtta år har gått sedan jag såg flygplanen åka in i skyskraporna på tv. Och även om nyhetsbilder kan verka så långt bort man kan komma från en tioårings verklighet så kände jag sorgen ända in i bröstet. Flaggorna har vajat på halvstång under dagen, en tyst minut hölls under fjärde lektionen och minnestavlor med alla namn som offrade sitt liv den dagen stod på skolgården. En sorgsen ton har legat i luften och jag har hört den ena berättelsen efter den andra om förlorande släktningar och vänner. Brittany, en jättegullig tjej i min klass, förlorade sin farbror den dagen. Han jobbade på en bank i byggnaden bredvid WTC och när flygplanen flög in sprang han in i tornen och lyckades rädda en gradvid kvinna, därefter sprang han in ytterligare en gång och fick med sig en man ut, men när han skulle lämna byggnaden rasade allt. Han befann sig på bottenvåningen. En av mina grannar har alltid flaggan på halvstånmg sedan den dagen, ja tror att hon förlorade sin man. Många har stått vid namnetavlorna idag och det var svårt att inte bli berörd, trots att det på något sätt är så långt ifrån min verklighet.

Det må ha gått åtta år, men som Debbie sa imorse, ingen här kommer någonsin glömma den dagen.

En tanke till alla, som på ett eller annat sätt, drabbades den dagen.♥

Show a little faith, theres magic in the night - Bruce.

Idag klockan tolv satt alla high schools runtom i USA och såg på när Barack Obama höll sitt National Adress Study Speech. Jag tror att han är den tredje amerikanska presidenten genom historien som har hållit just ett sådant tal, många ansåg det nämnvärt - andra hade fått uppmaningar hemifrån att lämna klassrummet. I dryga femton minuter uppmanade han varje ung invidid att slåss för sin framtid, fokusera på vikten av sin utbildning och våga satsa på sina visioner. Gör du det inte för dig själv - gör det för ditt land! Han nämnde bland annat att alla är bra på något och att det är upp till var och en att upptäcka sin egenskap, utforska sina möjligheter och sedan se till att ta dem. Jag är mycket väl medveten om att han har flitiga talskrivare vid sin sida, men jag kan inte sluta fascineras över slagkraften i dessa tal.

Förövrigt så är jag nu inne på min femte vecka här i Staterna och Florida. Igår, Labor day, spenderade vi timmarna i The Gardens Mall, farligt ställe för plånboken, två bikinis, Gator-tisha (Floridas footballag och stolthet) och underkläder från Victoria's Secret och en hel hög saker från Zara följde med hem. Vi åt en jättegod lunch & körde kuststräckan Jupiter Island, Palm Beach, West Palm, Juno Beach & DuBois Beach. Jag älskar stränderna!

Tack så mycket för breven, jag uppskattar dem så! Ni får jättegärna skicka fotografier eller något som påminner om er, SÅ SÄTT IGÅNG OCH SKICKA! Och tack mormor, du gör mig så glad! ♥

Nu ska jag lägga mig och läsa Eclipse, ska köpa Love, Rosie (Där regnbågen slutar). Jag är en sådan person som inte orkar läsa om en bok mer än en gång, men denna bok får jag inte nog av!
 
Love,
Louise

En väldigt händelserik vecka har svept förbi i en väldigt fart. Natten till i måndags fick jag uppleva riktig åska, jag vaknade mitt i natten och trodde på allvar att tredje världskriget hade brutit ut utanför, mitt rum var konstant upplyst och det kändes som om hela huset skakade var tredje sekund. Samma morgon fick vi ett fint oväntat prov på marinbiologin och jag åkte dit för dresscode, dvs jag "bröt" mot skolans klädregler. Vår skolas dresscode förbjuder oss elever att gå för bart klädd, jag blev upplyst att vi inte fick visa knä eller axlar. Jag bar linne med sweetshirt över, dvs inga axlar, men icke sa nicke - jag visade mina nyckelben och skickades till rektorn, ni som känner mig vet att jag automatiskt påpekar när jag tycker något är fel och försökte diskutera mig fri, mitt straff blev detension - kvarsittning. En underbar start på veckan, med andra ord. Tisdagen ställde jag klockan timman tidigare och gick med bestämda kliv in på Mr. Valerios kontor, påpekade mina rättigheter och deras brist på kommunikation. Jag är den första elev på Martin County High som har snackat mig fri från detension.

Något som är stort i USA är att elever ger blod, två-tre gånger per år besöker blodgivarföretag upp skolorna och elever kan ge blod. Flera hundra elever gav sitt blod i tisdags på Martin County High, något jag tycker är en jättepositiv insats, nästa gång kan det ju vara du som är i behov. Jag satt hela förmiddagen och väntade på min tur, efter två timmar konstaterades att jag inte får ge blod då jag har bott mer än fem år i Europa. Suck.

Igårkväll hämtade Nikki och Michelle upp mig för thaimat -äntligen- och bio. Vi såg Julie & Julia, filmen var bra men inte riktigt min filmsmak - jag behöver en mer givande handling. Är nyss hemkommen från pizzakväll med Kori & Jackie på Anna's pizza, mumselimumseli. Och har suttit och pratat i en timma med Deb & Dan om inget mindre än vingårdar i Cali. I oktober ska vi åka till North Carolina där de ska köpa mark och bygga ett hus i bergen. Helg imorgon igen, denna vecka långhelg då det är Labor day on måndag. Sista lugna helgen på ett bra tag, ska försöka njuta rejält av solens strålar och försöka surfa, tiden har inte funnits där! Just nu är Florida inne i regnperioden, mycket åska, regn och hög luftfuktighet. Alla längtar till oktober då luftfuktigheten avtar och den torra perioden träder in på dess plats.

Nu ska jag krypa ner under mitt täcke och försöka få mig ett par timmars sömn, imorgon är det photografering med journalistikklassen. ♥

PS. Mamma, kan du skicka mitt dykcert och dyklogg så fort du ser detta.


Du får inte röra vid mitt hjärta
som om allt vore uppenbart

Love,
Louise

Min tredje fredag i Staterna och jag kan nu konstatera att fredagen är veckans bäsa dag, oavsätt världsdestination. Tre av mina lärare är den kvinnliga versionen av Jim Carrey, jag överdriver inte, de är helgalna hela bunten - underbara! Och min fjärde är väldigt gullig, hon bryr sig något enormt om sina elever - ska bli superkul att få åka med den klassen till NY. Veckan sprang iväg så oerhört fort och jag hittar nu till samtliga av mina klassrum. Igårkväll hämtade Kori & Jackie upp mig för football game, vårt skollag, The Tigers, mötte Benjamins från grannstaden Jupiter. Debbie nämnde att Jupier är världens rikaste bostadsområde, bla Celine Dion (vars son går på Benjamins) och Tiger Woods bor där. Husen är sagolika! Jag nämnde i tidigare inlägg att de sa att alla skulle se matchen, alla såg matchen. Alla elever, lärare och föräldrar. The Gators är Floridas footballslag och här är alla tokiga i The Gators, så förhoppningsvis blir det en match med dem inom en snar framtid. Vi träffade även Jack Nicklaus, en av världens mest kända golfare vars barnbarn spelar i Benjamins, på läktaren. En väldigt trevlig man!

Stämningen var oslagbar, alla junior- and seniorkillar hade målade ansikten och magar i våra färger, gult & blått, vilka de flesta hade på sig. Pga blixtvarning, Florida är världens åskhuvudstaden med flest blixtnedslag, så sköts matchen fram en timma. Men när regnbågen bredde ut sig över oss dansade först cheerleaderlaget in och inspringandes kom truppen av footballplayers, vartefter skolbandet matcherade in i patriotisk takt. Tillsammans var de runt 150 stycken. Obeskrivlig känsla, allt är så mäktigt! Alla ställde upp för nationalsången och la händerna på hjärtat. Precis som Kori säger, det går inte riktigt att beskriva vad det är som är så bra med american football, det bara är galet bra. I pausen ställde alla upp sig för the tiger-pepp dance och dansade med. Vi vann med 20 - 14. Vi tog sedan bilarna till Wendy's och åt nattmat. Underbar kväll!

Kom precis hem till rymduppskjutningen från Kennedy Space Center i Cocoa beach, en bit ifrån oss. Stod ute på tomten med Debbie och såg hur rymdraket lyfte från marken och begav sig iväg. Väldigt kul att ha sett en rymdraket lyfta på riktigt. Hörde dessutom att Fuglesang var med.

Nu ska jag till Surfcenter och leta bikini och ikväll blir det bio med tjejerna.
Var väldigt skönt att få höra familjens röster idag, jag längtar efter er mina lagspelare! ♥

OCH NATURLIGTVIS VÄRLDENS STÖRSTA GRATTIS TILL MIN UNDERBARA JESSICA SOM FYLLER 18 IDAG!!!


American football, Tigers againsT Jupiter Benjamins.

Kori, Jackie, me & Michelle.

Kori, Hunter & Jackie.

Nightfood taste as good in America, Wendy's!

Jack Nicklaus.

Fuglesang är definitivt inte en man med fötterna på jorden

Love

Hey there you, har nu varit här i mer än två veckor, en tjugondel av tiden. Stod ute inatt igen och tittade upp mot himlen, ingenting, återkommer på lördagmorgon. Min marinbiologolärare kallade fram mig idag och sa att hon skulle välja en elev i klassen som skulle få erbjudandet att gå upp i Honor Class of Marine Biology och att hon hade valt mig. Tyvärr krockar det med min journalistik-yearbook-class som jag tycker väldigt mycket om, så jag kommer fortsätta läsa den vanliga klassen, vilket hon förstod, men var ändå lite kul att få frågan.

Allt känns fortfarande väldigt overkligt, men jag älskar Florida! Många är väldigt nyfikna och varje dag har nya ansikten dykt upp och ställt en massa roliga frågor. Har vi datorer? Har vi mobiltelefoner? Har vi McDonalds? Vet jag vad pizza är? Kan jag verkligen prata svenska? Idag bad Brittney mig prata svenska, easy tänkte jag, men när jag skulle uttala orden kom de ut huller om buller... Jag har bara varit här i två veckor, så nej jag har inte glömt språket, mitt huvud har bara börjat vänja sig vid att inte prata det. Min spanskakurs kräver väldigt mycket, jag har flyttat upp en kurs över min nivå, sedan att först hänga med i alla engelska språkregler och sedan översätta det till spanska. Mycket krockar, men det är en väldigt bra utmaning, though! Vi hade en lång haj-diskusion idag och det skrämmande är att de flesta känner någon som har blivit biten av en haj i närheten av oss. Våra stränder har under vintertid en tendens att befolkas av fenfiskar med stora tänder. Och på tal om havet så ska jag snart åka över en helg till grannstaden Jupiter där Konrad ska lära mig kitesurfa, exciting! 

Kori & Jackie hämtade mig vid sex-tiden, mötte upp Michelle i Stuart Downtown och åt världens godaste glass på Kiwies Ice Cream, mummselimumma! Vi spenderade större delen av kvällen i hamnen och fick sedan för oss att ta bilen till West Palm Target för sen kvällsshopping! Jag hittade One Tree Hill 6 (!!!) och Sömnlös i Seattle & Top Gun, två amerikanska klassiker, inte för att jag har så mycket tid till övers, men filmer kan man aldrig se för många utav!



Nu ska jag plugga det sista, har tre test imorgon och behöver plugga marinbiologi! Som ni ser så sover jag med Superman, så oroa er inte för att jag ska bli uppäten av en haj, tack L! ♥

Love,
Louise

God kväll för svenska befolkningen, jag hoppas att ni har haft en helt underbar dag! Klockan 01.30 inatt stod jag utanför vårt hus och svettades. Emma, vår labrador, jagade en amadillo och jag stod i Sofies stora Championtröja med ansiktet upp mot himlen. Inatt ska jag ut igen, imorgon berättar jag vad som hände!

Vi är fem seniors från mitt villaområde Coral Lakes, som går på MC High. Zac, Hunter, Seagan, jag & någon mer kille jag inte hunnit träffa än. Så jag har skjuts varje morgon, vilket är grejt! I början av första klassen avlägger alla ed till den amerikanska flaggan, man hinner inte knäppa med fingrarna innan hela klassrummet står rakt uppställda med högra handen på vänstra bröstet och rabblar de patriotiska orden. Jag gillar det, jag vill också känner den patriotiska värmen till mitt hemland. :) Och när jag igår berättade att vi sannerligen har konkreta grupperingar - och då menar jag konkreta- av sterieotyper - så menade jag det! Alla har sina platser i skolans alla vråer och tillhåll. Vi har the hip hop-gang, surfarna, cheerleader-tjejerna, de preppy, rednex, geeks, cowboys (japp, då vi har väldigt många rancher i närheten finns det en liten minioritet av uppklädda herrar med boots, åtsittande jeans, obligatorisk rutig skorta och brett skärp. Dresscoden, våra klädregler, ger de inte längre tillåtelse att bära hatt...), vi har de lite mer emotionella, musikerna,, fotbollskillarna, osv. Jättefascinerande, jag älskar det med USA, alla kör verkligen sin grej! Jag älskar att studera människor! På Marine Biology-blocket sitter jag bredvid en riktig basketkille, Cody, som har sin obligatoriska sportdryck med sig och som verkar se Mr Jordan som sin gud, han är underhållande. Jag träffade där idag två tjejer vid namn Emily & Sarah, det gör klassen lite roligare. Min Yearbook (journalistik) klass är helskön, Michelles, vars pappa är norsk, mamma tycker det är jättekul att jag har börjat i hennes klass och ska fixa en middag för oss tjejer med nordisk mat. Kori, Nicki, Jacki, Tara & jag var överförtjusta i idéen men Michelle stödande och röstade tydligt på deras favorit japanska restaurang. Hehe. Football-säsongen börjar med game på fredag och då ska vi alla tjejer dit, ska bli jättekul då alla är frälsta i skollagen och skol-spiriten är oslagbar! Väggarna är fyllda med "Go Tigers!"-plakat. De säger även att hela skolan i princip dyker upp på matcherna oavsätt grupptillhörighet, vilket också är roligt!

På lunchen äter de flesta en muffins eller i bästa fall en pizzaslize, Amerika behöver verkligen jobba på sin matkultur. Min kropp skulle strejka av att endast äta format socker, jag har med mig sallader och frukt - och det ska jag fortsätta med! Alla går även med miniformade små flaskor med bakteriedödande medel, här ska vi inte få svininfluensan inte! Och sist men inte minst så älskar jag min sista klass, acting/drama, då vi har en underbart tokig lärare och ja, jag älskar preforming överhuvudtaget. Nu ska jag käka, läsa lite marinbiologi och ge mig ut och springa.

Och såhär såg Louise ut idag.

Och såhär ser Louise ut i detta nu. S, tröjan! 

You're always on my mind, längtar efter er ♥
Love,
Louise.

Jag har levt min sjätte dag i paradiset och det börjar äntligen slå mig att jag faktiskt ska bo här i tio månader. Känslorna är tillsammans med intrycken oändligt många och hela min kropp har bara ett enda stort uppdrag, att förstå verkligheten av vad som händer runt omkring den. Jag bor i en helt underbar familj, bestående av mamma Debbie som är en väldigt öppen och varmhjärtad kvinna, hon ser mig som sin riktiga dotter och kramar mig när jag behöver det! Dan är en extremt allmänbildad man som alltid lyssnar, han är väldigt förstående och vet vad som behövs sägas. Kristen är som min storasyster, hon tar sig tid att förklara allt och är väldigt nyfiken på allt som har med min bakgrund att göra. De tre är de mest kärleksfulla människorna man kan önska sig som värdfamilj. Kristen fortsätter plugga på ytterliggare ett collegeprogram om en vecka, då blir jag ensambarn igen. Vi bor i ett vackert hus i Coral Lakes, Stuart, precis utanför West Palm. Lagom stort men väldigt vackert byggt och här finns allt som behövs!

Jag har inte bara haft tur att få komma till en familj med stora hjärtan, de har även en enorm kunskap i en välmående livsstil. Debbie som jobbar som instruktör i yoga, pilates, aerobics mm och är personlig tränare har fått mig och Kristen att ligga i hårdträning, hon kör ett hårt morgonpass med olika komb. och har alltid kylskåpet laddat med en massa nyttigheter. Debbie, Dan & jag ska även börja kvällsspringa för vi har planer på att joina höstloppen som hålls varje helg i West Palm. Love it!

Min familj är väldigt religiösa av sig, vilket är intressant. De agerar genom sin tro "what you give is what you get return", de har inga konstiga saker för sig, utan är, som de flesta här, bara troende på en större makt som vakar över oss. Igår gick vi i kyrkan för första gången, en väldigt intressant upplevelse med rockgitarr, trummor och hela kitet. Inget  märkvärdigt utan snarare uppfriskande. Jag träffade en tjej som hette Kayla och som gärna ville att jag skulle komma och spela i skolans volleyball team i veckan, vi får se. Därefter kom en kille fram som presenterade sig som Sean och svensk, hans farföräldrar emigrerade till USA men flyttade tillbaka till Sverige och visade sig bo Linköping. Hur liten är inte världen? Även hans familj kom fram, tevliga som alla är, och pratade om deras senaste besök i Sverige. De bjöd även hem oss på julfest med glögg i December, mysigt!

Angående de två tropiska stormarna ser det inte så ljust ut, de går nu ut med stora orkanvarningar och folk börjar på allvar se över skyddsmöjligheterna. Jag håller er uppdaterade!

Imorse var Alex, min organisations-representant, här för ett månadsmöte. Han är en rolig man som ofta gapskrattar och sedan avbryter sig själv mitt i allt, för att sedan bli allvarlig igen. Därefter åkte vi in till Palm City för att göra en massa ärenden, adapter är inhandlad så nu finner jag även de tre sista bokstäverna på tangentbordet och ännu mer solkräm. Jag träffade även Stevie, den enda tjejen i vårt område som går på Martin County High och som jag antgaligen kommer åka med till skolan den första veckan, därefter har en av grannkillarna som heter Zac erbjudit sig, har dock inte träffat honom än. Jag har träffat så många nya människor att det är galet, The Mayers känner halva Florida i princip! Runt fem tog Kristen och jag bilen till Treasure Coast Plaza Mall för att fylla på min garderob. Vi spenderade ett par timmar på deras "lilla" mall och ska under veckans gång ta en heldag i West Palm Gardens som är enormt! Hollister har blivit en garderobsfavorit. Cali collegetröja, randig rugbytröja, två tubtoppar, två boyfriend-tanks, två boyfriend-shorts, två träningsshorts och två lite finare shorts inhandlades på garderobsidan. Jag hittade även en enorm bokaffär och tog med mig Eclipse, This Lullaby, The truth about forever och en dagboksliknande bok hem. Detta toppades med ett huge number av Elle. You got to be starting in something, som Dan sa och påminde om att ta med mig stora plånboken till West Palm. Kristens bäsat vän Kailey har spenderat kvällen med oss och tillsammans har vi alla sett Blue Crush älskar den filmen!

Nu sitter jag och lyssnar på John Mayer kärleksfulla ord, samtidigt som han drar fingrarna på sina gitarrsträngar och funderar på om jag ska ge mig in i Bella & Edwards värld igen.


Love the American shopping.

Kitesurfer on our beach.

The Mayers at Kristen's graduation, Santa Fe.

On our way to the mall this afternoon.

From Florida with Love. ♥
Miss you guys!

Louise Larsson
5150 South East
Sterling Circle
34 997 Stuart, Florida
USA
Skicka gärna ett par ord av kärlek, det uppskattas!

Love.

Tankte bara ge er en liten uppdatering fran det varma West Palm. Vi ar nu hemkomna fran en natt i Santa Fe och Kristens graduation. Det har redan gatt fem dagar, FEM DAGAR, fortstar ni hur fort detta ar kommer ga?! Mitt huvud har redan borjat tanka alla tankar forst pa engelska, helt knas...

Jag vet inte om ni har hort det, med vi har TVA tropiska stormar pavag mot var kust vid namn Ana and Bill, vilka beraknas inkomma nasta helg (om jag inte minns fel). Ska bli intressant, da alla borjar inhandla proviants av mat och vatten, och forbererda skydd till husen. Hela kvallen igar visade de rapporter om de kommande stormarna och basta satten att skydda sig, blir de riktigt farliga ska vi bege oss till vastkusten, ska hur som helst bli interssant!

Tack for alla kommentarerna, de gor en sa himla glad - tyvarr kommer jag inte svara pa dem an - men fortsatt kommentera. Jag har aven besokt FB av ren nyfikenhet, men inte tagit kontakt. Ha talamod - om ett par veckor komemr ni sakert hora ifran mig! Jetlagen har fortfarande inte lagt sig, utan gor att jag vaknar mitt i natten, sa tusen tankar far omkring i huvudet. Imorgon ar det en vecka tills skolan borjar, just nu vill jag bara komma in i rutinerna och komma in i alla ordentligt. Vi ska skriva in mig i alla classes, samt tryouts for hostsporterna, imorgon och pa tisdag ska alla seniors valja skap. Planerna ar att spendera de narmsta tva dagarna pa stranden och pa onsdag spendera dagen i West Palms affarer. Behover en hel del saker!

Nu ska jag hoppa i poolen, det ar en underbar dag ute!
Jag tanker standigt pa er!
♥
Love,
Louise

Hi there you guys! Jag vill bara beratta att resan over gick bra, inga overviktspriser for vaskan vilket ar ett litet mirakel i sig... Igar morse klockan halv sju overaskade vi, Sof, jag & Fanny-Maria, Johanna pa 18 ars-dagen med tarta och presenter. I knappt en timma satt vi och skrattade at allt mojligt, det var verkligen det perfekta avslutet! Familjen hamtade mig och vi for mot Arlanda men stannade forst hos mormor och morfar for lite kramkalas. Flygtimmarna till Philly blev tio da det var storm pa flygplatsen, men jag satt bredvid en supergullig tjej som hette Lisa och som pluggar i Uppsala, sa tiden gick fort. Stressade kom vi till Phillys flygplats dar hon akte vidare till San Diego och jag sprang till min gate som lag tjugo minuter darifran. Direkt efter avgang pavag i kon mot inrikesflyg fick jag min forsta bekraftelse pa att jag ar i USA - en man fragade om jag hade brattom och vart jag skulle. Alla pratar med alla, detta ar verkligen USA!!! Aningen sena anlande vi till Palm Beach International dar Debbie och Dan stod och viftade med svenska flaggor och med mungiporna hogt uppdragna. Vi akte hem till Stuart, West Palm och aven om klockan var 10 pm sa var varmen pataglig - jag alskar det! De visade mig skolan och ja.... WOW! Den ar huge, ska ta bilder sa att ni far se for det gar inte att beskriva dess, och da huvdbyggnaderna, lagg sedan pa baseballplanen, poolerna, footballplanen och diverse runningcourts...

Vi bor i ett omrade som heter Palm Court, ett villaomrade som ar omgivet av sagolika grindar. Alla "hus" runt omkring oss ar enorma och pa uppfarterna star den ena jeepen parkerad efter den andra. Vi bor i ett underbart vackert hus med en miljon palmer pa tomten och som har allt. Rummen ar sa oerhort vackra, poolen ar fantastiskt med sin mosaikutformning, en jaccuzzi (stavning), lopband, minigym... Ja, jag tror jag stannar har med min beskrivning och borjar jobba pa en bildbeskrivning med min kamera ist som ni inom den narmsta framtiden ska fa ta del utav. Tank er O.C. sa har ni mitt nya hem, det ar det narmsta jag kan beskriva det som!

Klockan tre vaknade jag inatt av jetlagen och lag och tankte en miljon tankar. Mest pa er, pa allt detta som ar sa otroligt nytt och pa hur jag kommer sta den 5:e juni pa min graduation-day och saga hur fort det gick... Tio manader kommer faktiskt springa ivag och snart ar jag hemma igen!

Nu ar Debbie ute och gor arenden, jag ska nu hoppa i poolen och sedan packa upp. Idag ska vi aka till ett halsocenter och fixa ett bluecard for min skolregistrering, ett bevis pa alla mina vaccinationer etc. Sedan ska vi handla det som behovs! Imorgon bar det av till Santa Fee College dar Kristen har graduation. Fler inlagg kommer det bli och sa smaningom kommer jag aven bli kommunicerbar pa olika satt. Men ge mig tid och ha bara talamod! Skriv garna en kommentar.

Jag saknar er, tanker pa er och langtar efter er. Men tio manader kommer rinna ivag!
Nu vantar poolen!

With Love,
Louise

Det här är sista inlägget ifrån Sverige. Mitt hjärta slår dubbelslag. Väskan står packad vid dörren, tusen känslor har omvandlats till fjärilar i min mage och jag har fortfarande inte förstått att det bara handlar om timmar. En DKNY-plånka, jeansleggins och tisha följde med hem idag på stan med Alle - min tanke var att varför inte försvåra packandet ytterligare när vi ändå är igång?! ;) Mamma lagade en underbar middag, sedan följde en liten vi-ses-snart-turné med sista anhalt hos Sofie som följde med hem. Jag känner inte för att sova ensam inatt, jag behövde hennes packningstalang, jag tvivlar även på att det blir mycket sömn överhuvudtaget. Orden bara ramlar ur oss. Jag kommer sakna min bästa vän. Jag kommer sakna många, vissa mer än andra. ♥ Sofs mammi gav mig ett brev som jag får läsa på flygplanet och även hennes dotter håller på med något liknande. Tack för alla fina sms som har ramlat in under dygnet, de är betydelsefulla.

Om bara några timmar är det uppstigning. ÄlsklingsJohanna fyller 18 år och tror att hon kommer undan - så halvsju ska Sof, jag & Fanny-Maria stå vid hennes säng sjungandes med tårta och paket i händerna. Timman senare bär det av till mormor och morfar för kramkalas och så vidare upp till Arlanda. Klockan 21.00 lokaltid når jag Palm Beach Airport där Debbie och Dan möter mig. Och så bär det av till mitt nya hem i Stuart, West Palm Beach.

För er som inte vet:
- Mitt mobilabonnemang är pausat under hela året, med andra ord: inga samtal eller sms.
- Första tiden tar jag avstånd från all kommunikation med undantag för bloggen, ha tålamod.
- Jag kommer gå på Martin County High School på vilken jag även tar graduation i juni, yeah yeah yeah.

Äntligen är jag påväg,
vi ses snart!


Even if I leave you now
And it breaks my heart
Even if I'm not around
I won't give in
I can't give up
On this love.

P&K
Louise  Wonderwoman